Backamos historia, en kort sammanfattning.
Från och med år 1724 blir Backamo ordinarie mötesplats för Riksänkedrottningens livregemente till häst södra bataljon. Mycket talar för att man nyttjat Backamo redan sedan slutet av 1600-talet. Den norra bataljonen övar på Stenehed i närheten av Hällevadsholm fram till år 1770 då Backamo blir regementets enda övningsplats. År 1791 ombildas regementet till Bohusläns Infanteriregemente, I17.
Den ursprungliga lägerplatsen var området kring det nuvarande flygfältet. Soldaterna samlades till Backamo för övning under sommarmånaderna. De första byggnaderna tillkom i början av 1800-talet och var förråd, sjukstuga, samt lokaler för officerare. Förläggningen för soldaterna skedde ända fram till mitten av 1800-talet uteslutande i tält. År 1860 uppfördes en manskapsbarack för 300 man som senare flyttades till den nya lägerplatsen.
Kartskiss från 1878 över det gamla lägret på andra sidan landsvägen
Under andra hälften av 1800-talet började man bygga ut landets lägerplatser men tvekade när det gällde Backamo eftersom det under våtår visade sig vara dålig avrinning uppe på ”mon” och därmed olämpligt för förläggning. Lösningen blev att man inköpte området mellan landsvägen och sjön och härmed startade en intensiv byggnadsverksamhet på det ”Nya lägret”. Det uppfördes fyra stora manskapsbaracker (varav två är kvar), officersmässar, nytt sjukhus, kokhus, marketenterier mm.
Efter regementets inflyttning till nya kaserner i Uddevalla år 1913 blev Backamo en öde plats från att under sommarhalvåret varit något av landskapets sociala centrum. De flesta byggnader såldes och revs för att byggas upp på nya platser. Här kan nämnas att Restenässkolans gamla huvudbyggnad är Officersmässen som flyttades dit år 1916.
Den nya officersmässen ritad av Adrian Crispin Peterson
Från att ha använts sporadiskt under mellankrigstiden blev 2:a världskriget ett uppsving för Backamo. Nya baracker och förråd byggdes och grundutbildning av soldater skedde året om. Krigsslutet innebar att Backamo fick en ny roll som interneringsläger för tyska soldater (snarare soldater som stridit på Tysklands sida) och som hamnat i Sverige. De första anlände i april 1945 och i början av juni fanns här drygt 1200 man. Majoriteten kom från Baltikum och var i båtar på väg mot Tyskland då oväder gjorde att man hamnade i Sverige. Man förutsatte att man skulle få återvända hem men Sovjet krävde, hänvisades till ett avtal mellan de allierade, att samtliga som kom från Östfronten skulle utlämnas. Detta hade regeringen gått med på redan på försommaren men det hemlighölls för internerna. Inför utlämningen i november 1945 skedde kaotiska scener på Backamo med mass-stympningar etc. Ett mörkt kapitel i Backamos historia.
Internerade tyska soldater uppställda framför manskapsbarack 1 sommaren 1945 på väg till dagens arbete på flygfältet
Efter kriget användes Backamo främst som övningsplats för repetitionsförband.
I samband med I17 nedläggning år 1992 fanns starka krafter inom försvaret som ville riva alla byggnader. Så blev ej fallet utan området såldes för 1 krona till Uddevalla kommun som sedan via ett arrendeavtal upplåter området till Stiftelsen Backamo Lägerplats. Huvudmän för Stiftelsen är Ljungskileortens Hembygdsförening samt Kungl. Bohusläns Regementes Kamratförening.
Stiftelsens uppgift är att bevara områdets kulturella byggnader och flera miljoner har investerats under de senaste 20 åren. Främsta finansieringen har varit sökta bidrag. Löpande drift och underhåll täcks främst genom intäkter från den uthyrnings- och vandrarhems-verksamhet som bedrivs.
Sjukhuset så som det såg ut innan ommålning
I början av år 2006 drabbades Backamo av ett svårt bakslag då den gamla sjukhusbyggnaden från 1882 brann ner till grunden.
Per Norberg, juli 2015
Ytterligare läsning om Interneringslägret
I samband med att det gått 70 år sedan avvecklingen av Interneringslägret publicerades ett utdrag ur boken Backamo och Bohusläns regemente på “Uddevallabloggen” vilket kan läsas via denna länk: INTERNERINGSLÄGER 1945 – ett 70-årsminne