Historien om Backamo Lägerplats
Över 300 år av möten, militärliv och mänskliga berättelser
Backamo Lägerplats i Bohuslän har varit en plats där människor samlats i över trehundra år. Redan 1724 utsågs Backamo till officiell övningsplats för Riksänkedrottningens livregemente till häst, och platsen kom därefter att spela en viktig roll i den svenska militärhistorien.
Mycket tyder dock på att soldater tränade här redan under 1600-talet, långt innan området fick sin officiella status.
Från 1770 blev Backamo regementets enda övningsplats, och 1791 ombildades förbandet till Bohusläns Infanteriregemente (I17). Varje sommar samlades soldater här för exercis, utbildning och gemenskap.
Backamo genom tiderna
I över trehundra år har människor samlats på Backamo. Här är några viktiga årtal i platsens historia.


Kartskiss från 1878 över det gamla lägret på andra sidan landsvägen.
Det gamla lägret
Den ursprungliga lägerplatsen låg på andra sidan landsvägen, ungefär där flygfältet ligger i dag.
Under de första åren bestod lägret främst av tält där soldaterna bodde under övningsperioderna. Med tiden började man uppföra mer permanenta byggnader. I början av 1800-talet byggdes bland annat förråd, sjukstuga och lokaler för officerare.
År 1860 uppfördes den första riktiga manskapsbaracken, med plats för omkring 300 soldater. Den kom senare att flyttas till den nuvarande lägerplatsen och finns kvar än idag.
Det ”nya lägret” växer fram
Under andra hälften av 1800-talet började Sverige bygga ut sina militära lägerplatser. Backamo ansågs länge vara ett tveksamt val eftersom marken uppe på “mon” hade dålig avrinning.
Lösningen blev att köpa marken mellan landsvägen och sjön, där man kunde bygga ett nytt lägerområde – det som kom att kallas ”Nya lägret”.
Här uppfördes bland annat:
- fyra stora manskapsbaracker (två finns fortfarande kvar)
- officersmässar
- ett nytt sjukhus
- marktenterier
- kokhus och andra viktiga byggnader

En av de historiska manskapsbarackerna som fortfarande finns kvar på Backamo. Här vackert smyckad inför Midsommar 1910.

På Backamo Museum kan du se en detaljerad modell över hur Lägerplatsen såg ut vid regementets flytt 1913.
Ett levande samhälle kring regementet
Under regementets storhetstid var Backamo mer än en militär lägerplats. Runt lägret växte ett helt samhälle fram med affärer, fotograf och flera postkontor. När regementet flyttade till nya kaserner i Uddevalla 1913 förändrades mycket. Backamo förlorade sin sociala betydelse och många byggnader såldes eller revs. En del byggnader flyttades till andra platser. Ett exempel är Officersmässen, som i dag finns kvar vid Restenässkolan.
Andra världskriget och interneringslägret 1945
Efter en period av mer sporadisk användning fick Backamo åter en viktig roll under andra världskriget. Nya baracker och förråd uppfördes och området användes för militär utbildning året runt. När kriget tog slut fick Backamo dock en ny och mörkare funktion.
Under våren 1945 började tyska soldater som hamnat i Sverige interneras på Backamo. De första anlände den 9 maj och redan i juni fanns över 1200 interner på plats. De flesta soldaterna kom från östfronten och befann sig på båtar på väg mot Tyskland när oväder drev dem mot Sveriges kust. Under sju månader var männen internerade på Backamo och man trodde att de skulle få återvända hem. Enligt ett avtal mellan de allierade krävde Sovjetunionen att soldater från östfronten skulle utlämnas. Trots att den svenska regeringen redan gått med på detta hölls beslutet hemligt för internerna. När utlämningen genomfördes i november 1945 utbröt dramatiska scener på Backamo med hungerstrejker, självstympningar, självmordsförsök och våld. Detta är ett av de mörkaste kapitlen i Backamos historia. På Backamo Museum kan du i dag besöka utställningen om Backamo 1945.

Interner framför en av de många tillfälliga byggnader som byggdes upp för att husera alla. På Backamo Museum kan du besöka utställningen om ”Backamo 1945”

Stiftelsen Backamo Lägerplats bildande
Efter kriget användes Backamo främst som övningsplats för repetitionsförband. När Bohusläns regemente (I17) lades ner 1992 fanns planer på att riva byggnaderna på området. I stället valde man att bevara platsen. Området såldes för en krona till Uddevalla kommun, som genom ett arrendeavtal upplät det till den nybildade Stiftelsen Backamo Lägerplats.
Stiftelsens uppdrag är att bevara och utveckla det kulturhistoriska området och dess byggnader, varav flera har sitt ursprung i indelningsverkets tid. Arbetet handlar både om att vårda den historiska miljön och att hålla området levande genom verksamhet och aktiviteter.
Branden 2006
Den gamla sjukhusbyggnaden på Backamo uppfördes 1882–1884 och rymde plats för 60 soldater samt flera officerare. Under andra världskriget byggdes ett nytt mindre sjukhus på området och den gamla byggnaden användes därefter bland annat som officersförläggning.
När Backamo fungerade som interneringsläger 1945 inhystes de tyska officerarna i byggnaden, som de kallade “Offiziersheim”.
Under senare decennier användes huset främst som förråd och periodvis som sjukförläggning. Sedan mitten av 1990-talet pågick ett omfattande upprustningsarbete, bland annat genom så kallade Byggnadsvårdsläger. Ett arbete som spolierades vid den förödande branden natten till den 1 februari 2006.





Backamo idag
År 2024 firade Backamo Lägerplats 300 år som mötesplats. Jubileet uppmärksammades bland annat i samband med nystarten av Bondens Dag i september.
Stiftelsens huvudmän är Ljungskileortens Hembygdsförening och Kulturföreningen Bondens Dag. Drift och underhåll finansieras främst genom uthyrning av området och möjliggörs också genom ideellt arbete och stöd från föreningarna Backamo Vänner och Kulturföreningen Bondens Dag.
Backamo är i dag klassat som ett kulturhistoriskt värdefullt område, och arbetet med att bevara platsen fortsätter löpande.
På så sätt lever Backamo vidare som en plats där människor möts – precis som i generationer före oss.
Upptäck historien på plats
När du besöker Backamo finns flera spår av historien fortfarande kvar i landskapet. Många av byggnaderna och platserna från regementets tid går fortfarande att se.
På området finns bland annat:

Minnesstenar
Minnesstenar markerar platserna för den gamla officersmässen och underofficersmässen. Här finns också minnesstenen som restes för att uppmärksamma flytten av Bohusläns regemente till Uddevalla 1913.
Du hittar dem när du promenerar runt.

Manskapsbaracker
Två av de stora manskapsbarackerna från 1880-talet finns fortfarande kvar och är en viktig del av lägerplatsens kulturmiljö.
I manskapsbarack 1:an finns museet som drivs av Backamo Vänner.

Badplatser vid Grinnerödssjön
Badplatserna vid sjön har använts under hela Backamos historia. Under regementets tid hade officerare, underofficerare och manskap sina egna badplatser – en uppdelning som levde kvar under interneringslägret 1945.
I dag är det betydligt enklare – här får alla bada tillsammans.


Vill du ta med dig en del av historien hem?
På Lägexpeditionen på Backamo finns möjlighet att fördjupa sig i berättelserna om lägerplatsen och människorna som passerat här.
Här säljs bland annat boken “Franz Häfeles krigsminnen – april 1945–april 1946”. I boken berättar den tyske soldaten Franz Häfele om sina upplevelser under krigets sista månader: från striderna på östfronten och interneringen på Backamo till den dramatiska rymningen och flykten genom Sverige och Norge – och slutligen hem till familjen i Tyskland.
På Lägexpeditionen finns också utställningskatalogen “Ett rop på hjälp” som berättar om interneringslägret på Backamo 1945, samt lokalproducerade jubileumströjor från Backamos 300-årsjubileum.
Alla intäkter går till bevarandet av Backamo Lägerplats.